Östafrikansk trypanosomasis, även känd som östafrikansk sömnsjuka, orsakas av en parasit som sprids med blodsugande tsetse-flugor. Tsetse-flugor förekommer endast i Afrika. En mycket stor majoritet av alla rapporterade fall av östafrikansk sömnsjuka rör personer som blivit smittade i Uganda, Tanzania, Malawi eller Zambia.
Korta frågor och svar om östafrikansk sömnsjuka
Vad orsakar östafrikansk sömnsjuka?
Östafrikansk sömnsjuka orsakas av parasiten Trypanosoma brucei rhodesiense.
Är östafrikansk sömnsjuka farlig?
Ja, det är en allvarlig sjukdom som ofta orsakar den smittades död inom några månader efter smittotillfället om behandling inte sätts in i tid.
Är det vanligt att utländska turister drabbas av östafrikansk sömnsjuka?
Nej, det är ovanligt att utländska turister som besöker riskområden blir smittade av östafrikansk sömnsjuka. Det är trots detta bra att vara medveten om att sjukdomen existerar, vilka symptom den ger och hur man förebygger smitta eftersom det rör sig om en så allvarlig sjukdom.
Hur många personer smittas av östafrikansk sömnsjuka varje år?
Det vet vi inte eftersom det inte finns någon tillförlitlig statistik. Varje år rapporteras några hundra diagnostiserade fall in till Världshälsoorgansationen, men det finns förmodligen ett stort mörkertal eftersom det ofta är fattiga människor på landsbygden som drabbas. För att fall av sömnsjuka ska visas i Världshälsoorgansationens statistik krävs att den smittade personen kommer i kontakt med sjukvården, att sjukdomen blir korrekt diagnostiserad och att läkaren eller sjukvårdsinstitutionen rapporterar fallet till Världshälsoorgansationen.
Blir jag immun mot östafrikansk sömnsjuka om jag har haft det en gång?
Nej, genomgången infektion ger inte någon immunitet. Det finns risk att man insjuknar igen varje gång man blir biten av en infekterad tsetse-fluga.
Undvik att smittas av östafrikansk sömnsjuka
Det finns inte något vaccin mot östafrikansk sömnsjuka eller någon medicin som man rekommenderas att ta i förebyggande syfte när man vistas i områden där blodsugande tsetse-flugor förekommer. Istället får man inrikta sig på att antingen helt undvika områden där det finns risk att smittas eller vidta åtgärder för minska risken att bli biten av tsetse-flugor när man befinner sig i riskområden. Inhämta information om hur situationen ser ut i de specifika områden du planerar att besöka och vidtag lämpliga åtgärder baserat på detta. Tsetse-flugor trivs bäst på savannen och i skogs- och buskområden. Att de lever i städer är mycket ovanligt, men de kan förekomma i utkanten av städer där miljön är mer landsbygdslik.
Tips för att minska risken att bli biten av tsetse-flugor
- Till skillnad från till exempel sandflugor är tsetse-flugan som mest aktiv och på jakt efter blod under den ljusa tiden av dygnet. De brukar dock vara tämligen inaktiva under den allra varmaste delen av dagen.
- Om du sover på dagtid, gör det under ett myggnät utan revor och hål. Inspektera gärna rummet innan du lägger dig för att upptäcka eventuella flugor.
Att sova i ett tätt och luftkonditionerat rum där tsetse-flugor inte trivs är ett annat alternativ.
- Tsetse-flugan letar gärna upp buskage att vila it, så att gå genom sly och buskage innebär en ökad risk och du bör vidta extra säkerhetsåtgärder för att skydda dig. En tsetse-fluga som blir störd från sin vila och inser att ett lämpligt värddjur (du) finns i närheten kan bita oavsett tid på dygnet.
- När du går in i ett fordon, ett hus, ett safaritält eller dylikt, gör en inspektion för att upptäcka eventuella tsetse-flugor.
- Täck huden med kläder och fotbeklädnader som flugorna inte kan bita igenom eller ta sig in i. Tänk på att undvika glipor. Tsetse-flugan klarar av att suga blod genom tunna tyger.
- Tsetse-flugan dras till mörka kläder och kläder med starka färger. Ljusa kläder i milda färger gör dig mindre lockande.
- Tsetse-flugan är mer trolig att få syn på dig om du rör dig än om du är stilla. Obs: Att färdas i en öppen bil, på motorcykel, osv innebär att du rör dig.
Obs! Vanliga anti-mygg medel och liknande som man sprejar på huden är inte effektiva mot tse-tse flugor. Däremot finns det gifter som dödar i stort sett alla insekter, inklusive tsetse-flugor, men de är inte avsedda att ha på huden utan används för att spreja bostäder och trädgårdar, inpregnera myggnät, och så vidare.
Att bli biten av en tsetse-fluga
Tsetse-flugor är vanligen inte särskilt bra på att bita utan att bli upptäckta eftersom de flesta människor upplever deras bett som smärtsamma. Detta är på sätt och vis positivt eftersom det innebär att du blir medveten om att du har blivit biten och kan vara uppmärksam på tecken på infektion.
Området där man blev biten av tsetse-flugan kan utvecklas till ett rött sår, ett så kallat chancre.
OBS! Av alla tsetse-flugor, även inom riskområdena, är det en låg andel som är infekterade. Risken att smittas av sömnsjuka är därför låg även om man blir biten av en tsetse-fluga. Detta innebär i sin tur att man inte ska tänka ”äsch, nu är jag ändå smittad” och sluta skydda sig mot tsetse-flugor bara för att man har blivit biten en gång.
Symptom på östafrikansk sömnsjuka
De första symptomen på sömnsjuka brukar dyka upp ganska snabbt, vanligen inom en till tre veckor efter att man smittades. Här nedanför hittar du några exempel på tidiga symptom på östafrikansk sömnsjuka. Som du ser rör det sig om symptom som är lätta att blanda ihop med andra hälsoproblem.
| Trötthet |
| Irritation |
| Feber |
| Svullna lymfkörtlar |
| Utslag på huden |
| Ont i muskler |
| Ont i leder |
| Ont i huvudet (vanligen rejält ont) |
När parasiterna har hunnit sprida sig till det centrala nervsystemet (CNS) börjar man få symptom därifrån. Det brukar vanligen ta åtminstone några veckor mellan smittotillfället och de första symptomen från CNS.
Exempel på symptom som indikerar att parasiterna har spritt sig till det centrala nervsystemet:
| Domningar |
| Bristande koordination |
| Sömnsvårigheter |
| Förvirring |
| Personlighetsförändringar |
Utan behandling har östafrikansk sömnsjuka vanligen dödlig utgång inom några månader efter att man blev smittad.
Hur ställs diagnosen?
Om läkaren misstänker att du är smittad av östafrikansk sömnsjuka kan undersökningar av ditt blod och/eller ryggmärgsvätska göras.
Om ett sår (chancre) har uppstått där du blev biten av tsetse-flugan kan en hudbiopsi göras där.
Behandling mot östafrikansk sömnsjuka
Om infektionen upptäcks innan man har börjat få symptom från det centrala nervsystemet är den vanligaste behandlingsmetoden medicinen suramin som ges direkt in i en ven (intravenös administration).
Om parasiterna har hunnit infektera det centrala nervsystemet är det vanligare att man istället administrerar medicinen melarsoprol intravenöst.
Västafrikansk sömnsjuka
Termerna trypanosomasis och sömnsjuka kan avse både östafrikansk och västafrikansk trypanosomasis / sömnsjuka. Västafrikansk sömnsjuka orsakas av parasiten Trypanosoma brucei gambiense. Det rör sig alltså om samma art som för östafrikansk sömnsjuka, men en annan underart. Västafrikansk sömnsjuka är betydligt mer vanligt förekommande än östafrikansk sömnsjuka.
Att sjukdomarna kallas östafrikansk respektive västafrikansk sömnsjuka beror på underarternas historiska utbredning.