Japansk hjärninflammation orsakas av ett virus som sprids av blodsugande myggor. Trots namnet är spridningsområdet för japansk hjärninflammation är inte begränsat till Japan, utan fall har rapporterats från länder som Indien, Nepal, Vietnam, Thailand, Indonesien och Sydkorea. Att utländska turister smittas är ovanligt, men förekommer. För inte så länge sedan var det till exempel en svensk som smittades i Thailand och en annan svensk som smittades på Bali (Indonesien).
Vad är japansk hjärninflammation
Japansk hjärninflammation orsakas av ett RNA-virus i familjen flavivirus (Flaviviridae). Japansk hjärninflammation är också känd som japansk encefalit. Encefalit är det vetenskapliga namnet på hjärninflammation.
Det finns inte någon behandling mot viruset, utan man får inrikta sig på att behandla symptomen och de problem som uppstår. Den drabbade kan till exempel behöva vårdas i respirator.
Dödligheten är hög, och bland de drabbade som överlever är det inte ovanligt med livslånga neurologiska skador.
Japansk hjärninflammation kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Att vaccinera sig mot japansk hjärninflammation
Vaccination av vuxna
Vaccinationen injiceras, vanligen i överarmen.
För att få fullgott skydd mot japansk hjärninflammation får man två doser vaccin, med 3-4 veckors mellanrum mellan första och andra dosen. Skyddet sitter då i under minst ett års tid.
Gravida och ammande kvinnor rekommenderas inte att vaccinera sig, eftersom det saknas tillräckliga studier för att avgöra om det är säkert eller ej. Det finns inte några indikationer på att vaccinet är farligt i samband med graviditet eller amning, men det finns inte heller tillräckligt med studier för att slå fast att det inte är det.
Vaccination av barn
Barn kan vaccineras mot japans hjärninflammation redan från 2 månaders ålder.
Barn under 2 års ålder får bara en halv dos vaccin och vaccinationen ges i låret. Äldre barn får en full dos vaccin, och injektionen ges vanligen i överarmen.
Exempel på biverkningar av vaccinet
- Rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsområdet
- Muskelvärk
- Huvudvärk
- Trötthet
Biverkningarna brukar försvinna inom några dagar efter vaccinationstillfället.
Bör jag vaccinera mig mot japansk hjärninflammation
Vaccination finns mot japansk hjärninflammation B.
Vaccination brukar rekommenderas om man ska besöka ett området där sjukdomen förekommer. Exempel på länder där japansk hjärninflammation förekommer är Indonesien, Thailand, Vietnam, Nepal, Korea och Indien.
Faktorer som påverkar rekommendationen är hur länge du ska befinna dig i området och hur stor risken är för att du ska bli biten av myggor.
Exempel på faktorer som ökar sannolikheten för att vaccinationsmottagningen ska rekommendera att du vaccinerar dig mot japansk hjärninflammation:
- Du ska tillbringa mer än 3 veckor i ett området där sjukdomen förekommer.
- Din vistelse i området infaller under den del av året då utbrott av japansk hjärninflammation är som vanligast. I tempererade områden är detta sommar och höst. I subtropiska och tropiska områden är mängden sjukdomsfall mer jämn över årets tolv månader, men en viss uppgång ses under regnsäsongen jämfört med torrsäsongen.
- Du ska tillbringa tid ute på landsbygden. Områden där man odlar ris utgör en särskild riskfaktor. Grisar är en annan riskfaktor.
- Du kommer inte att sova enbart i luftkonditionerade och väl tillslutna hotellrum.
- Du ska resa till ett området där det pågår en epidemi just nu.
Hur smittar japansk hjärninflammation
Japansk hjärninflammation sprids via blodsugande myggor. Det är framförallt myggor ur släktet Culex som sprider sjukdomen.
Myggan kan sprida sjukdomen mellan både människor och djur. Exempel på djur som kan ha viruset är grisar.
Symptom på japansk hjärninflammation
Inkubationstiden när vanligen 3-7 dygn, men inkubationstider på över två veckor förekommer.
De flesta smittade noterar inga symptom eller endast milda symptom.
Bland de smittade som får rejäla symptom är det vanligt att sjukdomen inleds med trötthet, svaghet, feber, frossa, huvudvärk, illamående och kräkningar. När hjärnan påverkas kan kramper, förlamning och koma tillstöta. Jämfört med vuxna är barn mer troliga att drabbas av kramper.
Hos patienter där viruset orsakar inflammation av hjärnan ligger dödligheten på 20% – 30%. Om man överlever kan man få dras med skador under resten av livet, inklusive neurologiska, kognitiva och psykiatriska skador. Det kan till exempel röra sig om dövhet, muskelsvaghet eller att man har svårt att hålla sig balanserad emotionellt.